Historik

Att sprida böcker i massupplagor till en bred läsekrets – och inte minst att vinna nya läsare – har såväl förlag som folkbildare i alla tider drömt om. Inom folkrörelserna blåstes det, i början av 1900-talet, till strid mot den undermåliga litteraturen och samtidigt startades det ambitiösa försök att ge ut billiga böcker i stora upplagor. De var också under den här tiden de första föreningsbiblioteken började växa fram på olika håll i landet.

Folkboken kommer

Det stora genombrottet för den billiga kvalitetsboken kom under de första åren av 1940-talet. Störst framgång rönte den utgivning som startades av Folket i Bilds förlag, nära knutet till den dåvarande veckotidningen Folket i Bild. FIB:s folkböcker, som serien kallades, kom till slut att omfatta 188 titlar, med en samlad upplaga av 12 miljoner exemplar. Flera enskilda titlar nådde upplagor på över 100 000 exemplar, och genom folkböckerna nådde en del av de bästa verken av samtida författare ut till en ny och bred läsekrets.

Ombudsförsäljning

Hemligheten bakom FIB-böckernas framgång var ombuden på arbetsplatserna. När verksamheten stod på sin höjdpunkt fanns det omkring 6 000 bokombud. På den tiden delades avlöningarna ut kontant till de anställda, vanligen på fredagarna. När man gick hem satt en s k uppbördsman från fackföreningen vid utgången och kasserade in medlemsavgiften. Det var inte ovanligt att uppbördsmannen också var bokombud och på sitt bord hade en trave böcker som såldes eller lottades ut bland dem som betalade avgiften. Intresset för folkböckerna mattades efterhand. Förhållandena på arbetsplatserna förändrades, medlemsavgiften till facket kom att dras direkt på lönen. Ibland skyller man också på TVs genombrott, som drog folks intresse från läsningen. I början av 60-talet upphörde FIB:s utgivning, medan Bonniers folkbibliotek, som startat som ett alternativ från den privata förlagsvärlden och nått en viss framgång, drevs vidare ännu några år.

Pocketboken kommer

När folkboken försvann kom pocketboken i stället. Dess genombrott i Sverige skedde tämligen sent. Pocketboken hade fötts i England på 30-talet och gjort sitt segertåg över främst den engelskspråkiga världen. I Sverige fick vi från mitten av 60-talet ett brett utbud av pocketböcker. Inte minst var det politiska debattböcker och faktaböcker, som på det här sättet fick stor spridning. Men också utbudet av skönlitteratur var stort. Pocketvågen blev emellertid kortvarig. Marknaden drabbades av överutgivning med sjunkande upplagor och stigande priser som följd. Förlagen bedömde inte längre utgivningen som lönsam och pocketböckerna försvann lika snabbt som de kommit.

Statliga initiativ

Från statens sida hade man i flera årtionden genom olika åtgärder sökt stärka boken. I början av 50-talet föreslog en bokutredning stöd till författarna, vilket resulterade i den s k biblioteksersättningen, förmedlad genom Författarfonden. Till den går ett visst belopp per utlån i svenska folkbibliotek. Litteraturutredningen, som arbetade mellan 1968 och 1974, såg som ett av sina huvudmål att skapa bättre möjligheter för flera människor att läsa god litteratur. Därför var det oroande att försäljningen av skönlitteratur i bokhandeln minskat, samtidigt som försäljningen av populärpocketböcker i kioskhandeln ökat. Litteraturutredningen ville skapa ett alternativ till vad man sammanfattande benämnde ”triviallitteratur” och föreslog därför statligt stöd till ett massmarknadsförlag, som skulle ge ut prisbillig kvalitetslitteratur. Regeringen ville gärna förverkliga förslaget och vände sig så småningom till Stiftelsen Litteraturfrämjandet med en förfrågan om man där var villig att åta sig uppdraget. Att valet föll på Litteraturfrämjandet berodde på att stiftarna bestod av bl a fackföreningsrörelsen, lantbrukskooperationen och konsumentkooperationen. Man menade att genom ett engagemang från de stora folkrörelserna skulle man automatiskt få tillgång till en kanal med förbindelser rätt ut i folkets breda lager.

En Bok För Alla

Litteraturfrämjandet kunde under hösten 1975 presentera en plan för hur verksamheten skulle utformas, och med några justeringar kom den också att ligga till grund för riksdagens beslut under våren 1976. På kort tid organiserades förlagsenheten, som skulle ha ansvaret för utgivningen, och i november 1976 kom de första fem volymerna i den serie som kom att kallas En bok för alla. I november 1976 kom följande titlar:
Max von der Grün: Halt väglag
Ivar Lo-Johansson: Gårdfarihandlaren
Karl Rune Nordkvist: En dag i oktober
Sven Edvin Salje: På dessa skuldror
Tove Ditlevsen: Två som älskar varandra

Femkronorsboken

En bok för alla fick en rivstart och upplagorna låg i inledningsskedet kring 50 000 exemplar per titel. Priset var lågt – 5 kronor – och ”femkronorsboken” blev snabbt ett begrepp. Avsikten var att de nya böckerna prismässigt skulle konkurrera med kiosklitteraturen och säljas jämsides med denna. Bokköparna skulle ha möjlighet att välja en kvalitetsbok utan att det behövde bli dyrare. Framgången för En bok för alla visade att det fanns en marknad för kvalitetsböcker i pocket, även om intresset för böckerna helt naturligt stimulerades av att de tack vare stödet från staten kunde säljas till ett lågt pris. Efter hand började den ena pocketserien efter den andra att dyka upp på marknaden. 1980, fyra år efter En bok för alla, började ”MånPocket” utges. Snart följde flera förlag efter och från början av 80-talet har det funnits gott om prisbillig kvalitetslitteratur, även om de flesta pocketböcker kostat och fortfarande kostar mer än En bok för alla. Tillkomsten av En bok för alla gav alltså upphov till en process på bokmarknaden.

Staten stöder men styr inte

Statsbidraget följs inte av direktiv, som innebär detaljstyrning av verksamheten. I avtalet anges vilken typ av litteratur som avses, något om hur böckerna ska föras ut till läsarna samt att priset ska vara jämförelsevis lågt.

Barn- och ungdomsböckerna kommer

1979 breddades utgivningen med barn- och ungdomsböcker genom ett särskilt anslag, som efter en kort tid sammanfördes med anslaget för vuxenutgivningen och inordnades under ett gemensamt avtal. I april 1980 kom den första omgången barnböcker som var följande:
Kjell Ivan Andersson: Mannen med den rutiga rocken
Christina Björk/Lena Andersson: Sluta spruta Är ni inte riktigt kloka
Bo Carpelan: Anders på ön
Stig Ericson: Flygare från väster
Hans-Eric Hellberg: Älvpirater
Eric Linklater: Det blåser på månen
Christine Nöstlinger: Vi struntar i Gurkkungen
Hans Peterson/Ulf Löfgren: Jag vill inte, sa Sara
Inger och Lasse Sandberg: En konstig första maj
Karin Stjernholm Ræder: Kom in och drick en kopp te

Bokpriserna

Självfallet har det under en tjugoårsperiod blivit nödvändigt att med jämna mellanrum höja priset på böckerna. En bok för alla är inte längre en femkronorsbok. Priset har långsamt segat sig upp och passerade 1991 tjugokronorsgränsen. Men fortfarande är pocketböckerna inte dyrare än en motsvarande ”trivialpocket” eller ett paket cigarretter – två jämförelseobjekt som varit med från början. Sedan statsbidraget försvann 2008 har förlaget tvingats höja priserna. De är fortfarande bland de lägsta på bokmarknaden.

Litteraturfrämjandet avvecklas

I januari 1992 beslutade styrelsen för Stiftelsen Litteraturfrämjandet att avveckla verksamheten. Anledningen var de ekonomiska bekymmer som uppstått på grund av att Boklotteriet inte gav förväntad avkastning samt en kostsam förflyttning till nya lokaler tillsammans med Konstfrämjandet och Skådebanan under en gemensam VD.

En bok för allas vänner!

Nedläggningen av Litteraturfrämjandet innebar ett hot mot En bok för allas existens. Avtalet med staten om bokutgivningen var tecknat med Litteraturfrämjandet och om denna avtalspart avvecklades och upphörde med sin verksamhet upplöstes avtalet. När krisen kom vidtog genast en rad protestaktioner runt om i landet. Uppropen som krävde att En bok för alla skulle få finnas kvar strömmade in från skolor, bibliotek, fackförbund, författare, tecknare, bokintresserade av alla slag. Det bildades en stödförening, ”En bok för allas vänner”, som snabbt samlade många medlemmar, såväl enskilda personer som t ex fackförbund och kommuner. Kulturrådet fick en rad propåer från intressenter som ville driva utgivningen av En bok för alla vidare, bl a uttalade studieförbunden ABF och Vuxenskolan sin vilja att engagera sig för en fortsatt verksamhet.

Det nya en bok för alla

Den 30 mars 1992 bildades En bok för alla AB. Delägarna i aktiebolaget var ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Ordfront och Föreningen En bok för allas vänner, de nuvarande ägarna är Alfabeta Media AB, Ordfront  Förlag AB och Föreningen En bok för allas vänner. Bolaget är ett ideellt aktiebolag och drivs utan vinstutdelning. Eventuella överskott ska användas för att hålla bokpriset så lågt som möjligt och för läsfrämjande åtgärder. Kulturrådet tillstyrkte ett godkännande av bolagsordningen och ett överflyttande av statens avtal till En bok för alla AB.

Utgivningen

Förlaget har tillgång till kunniga vägledare när det gäller att läsa och bedöma de böcker som föreslås för utgivning. För vuxenböckerna fanns ett förlagsråd om fem personer och för barn- och ungdomsböckerna en referensgrupp med samma antal. Självklart kunde ledamöterna i de både grupperna komma med egna förslag, men det kommer en ständig ström av förslag från många olika håll. Från förlagen, från författare, från bibliotek och skolor, men också från enskilda läsare. Några ledamöters positiva omdömen om en bok brukar räcka för förlagschefen, som har det slutliga avgörandet beträffande utgivningen. Det betyder dock inte att boken kommer med i nästa utgivningsomgång. Det gäller att varje gång få en sådan sammansättning av utgivningen att böckerna kan tillfredsställa olika smakriktningar och passa för olika åldersgrupper, det senare när det gäller barn- och ungdomsböckerna. Ett karakteristiskt inslag i En bok för allas utgivning är att varje bok om möjligt inleds med en författarbiografi och en förteckning över författarens övriga verk på svenska samt en uppmaning till läsarna att fråga efter de böckerna i bokhandeln eller på biblioteket. Avsikten med böckerna är att de ska stimulera till fortsatt läsning. Numera (2008) finns bara en rådgivningsgrupp som huvudsakligen ägna sig åt barn- och ungdomsboksutgivningen.

Utgivningens omfattning

Under de första 25 åren hade En bok för alla i den ordinarie utgivningen, d v s den som ingår i prenumerationsalternativen, bibehållit det ursprungliga antalet titlar för vuxna d v s 16 böcker per år. 2001 fick En bok för alla ett ökat bidrag för utgivning av barn- och ungdomsböcker. 30 barn- och ungdomsböcker gavs då ut, uppdelat i tre ålderskategorier. Utöver dessa har från 1994 tillkommit en landskapsserie, där det fram till 2007 presenterats 23 landskap, nämligen Värmland, Blekinge, Lappland, Bohuslän, Sörmland, Västmanland, Småland, Skåne, Uppland, Stockholm, Norrbotten, Östergötland, Jämtland, Dalarna, Dalsland, Närke, Gotland, Medelpad, Ångermanland, Halland, Öland, Hälsingland och Gästrikland. En särskild prenumeration kunde tecknas på landskapsböckerna. Upplagorna var mellan 10.000 till 25 000 ex per titel. Förlagets egna antologier kan därefter tryckas till efterhand. Exempel på titlar som passerat 500 000-strecket är Bellman och Barnens förstabok (2007 är Barnens första bok tryckt i 1,2 miljon ex).

Extraböcker i samarbetsprojekt

I olika samarbetsprojekt har därutöver tillkommit extraböcker, där delupplagor disponerats av våra samarbetspartner. I den kategorin har på senare år tillkommit Berättarkafé i samverkan med föreningen Liv i Sverige, Balkongtal under Strindbergsfestivalen i samarbete med Sveriges Författarförbund och I lättsällskap, bearbetade texter, prosa och lyrik, i samverkan med LL-Stiftelsen. En annan boke av det här slaget är Livsbilder, som tillkommit i samarbete med fem av studieförbunden.

Förlag och författare

När utgivningsbeslut är fattat, träffas överenskommelse med förlaget och författaren om utgivningen. Det ursprungliga bokförlaget beviljar En bok för alla en utgivningslicens. En bok för alla får därigenom mot avgift till förlaget trycka ett fastställt antal böcker. Utgivningen är tidsbegränsad. Antologierna utgör undantagen. De är speciellt sammanställda för En bok för alla och kan därför tryckas till om de säljs slut. Är böckerna illustrerade träffas avtal med konstnärerna enligt gällande överenskommelse.

Från förlag till läsare

I avtalet med staten fanns anvisningar om hur böckerna skulle föras ut till läsarna. Det sas exempelvis där, att förlaget i sin utgivning och marknadsföring ska sträva efter att nå ovana läsare. Detta var ett kulturpolitiskt uppdrag som krävde ett kontinuerligt, långsiktigt och kostsamt arbete. När En bok för alla startades 1976 genomfördes en marknadsföringskampanj, som syftade till att göra svenska folket medvetet om att nu hände det något på bokmarknaden. Reklam på bussar i de större städerna, affischtavlor var ett par inslag i kampanjen som gav ett bra genomslag för den nya pocketboken. Efter något år visade det sig att böckerna sålde ungefär lika bra över alla fyra huvudkanalerna, dvs bokhandel, varuhus, kiosk- och tidningshandel samt folkrörelserna. Under årens lopp har förskjutningar skett och nya målgrupper tillkommit, inte minst när det gäller barn- och ungdomsböckerna.

Fackliga bibliotek som komplement

En bok för alla och tidigare Litteraturfrämjandet har sedan 1985 arbetat med att starta arbetsplatsbibliotek. Det har funnits ett intresse från fackliga organisationer att starta egna bibliotek på orter där inte kommunen prioriterat verksamheten. Under 90-talet har tendensen varit att kommunerna lagt ner arbetsplatsbibliotek eller erbjudit företaget servicen till en så hög kostnad att många tackat nej. Det finns ca 400 arbetsplatsbibliotek som En bok för alla har kontakt med. En bok för alla och de fackliga organisationerna har klart deklarerat att de fackligt drivna biblioteken är ett komplement till kommunens bibliotek. Den läsfrämjande effekten är tydlig, vilket kan utläsas i utvärderingar och vid de utbyten av erfarenheter som äger rum vid utbildningar för bokombuden.

Nya målgrupper

I samband med tillkomsten av barn- och ungdomsböckerna 1979/80, krävdes insatser för att nå nya målgrupper. En mycket stor del av den utgivningen förmedlas idag till kommunerna för skolor och biblioteks räkning. På många håll, oftast där bokhandel saknas, har också biblioteken En bok för alla till försäljning. Man ser det bl a som viktigt att bra böcker för ett lågt pris kan komma så många barnfamiljer som möjligt till godo.

Lärarhandledningar för skolan

När det gäller skolan har också under årens lopp ett antal lärarhandledningar för arbete med skönlitteratur i klasserna och för olika åldersgrupper framställts. Metodhandledningarna har ställts till lärarnas förfogande till ett lågt pris. Detta har bidragit till att många lärare haft möjlighet att minimera förberedelsearbetet för undervisning där skönlitteraturen varit ett betydelsefullt element. Det låga priset på böckerna gör det möjligt att köpa in titlar ur En bok för allas utgivning i klass- och gruppuppsättningar.

Så når man småbarnsföräldrar

”Barnens första bok” och flera andra antologier i utgivningen används ofta för att skapa kontakt mellan småbarnsföräldrar och bibliotek. I många fall sker den första kontakten inom barnavårdsmottagningar vid den ålder när man talar med föräldrarna om barns språkutveckling. Föräldrarna hänvisas därefter till biblioteket för en bokgåva. I andra fall är det biblioteken som tar det första steget och kan, genom anslag från kommuner och landsting, erbjuda en bok som gåva till barn i bestämda årskullar. Boken får hämtas på biblioteket och barnbibliotekarien passar samtidigt på att informera om läsningens betydelse för barnets utveckling och visar upp vad biblioteket har att bjuda på i form av hemlån, sagostunder mm.

Antologier för barn och ungdomar

Att producera antologier är komplicerat och tidskrävande. Avtal måste träffas med varje upphovsrättshavare och det kan vara många i en antologi. Är författaren själv avliden kan det vara ett rent detektivarbete att ta reda på vem som har upphovsrätten bland efterlevande anhöriga. Tidigare gällde att en författare var ”fri” att publicera 50 år efter sin bortgång. Enligt nya bestämmelser för länder inom EU gäller 70 år.

Ombudsverksamheten

Det har krävts ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att bygga upp ombudsverksamheten till den omfattning den i dag har. Förutsättningarna har varit och är fortfarande att människor inom studieförbund och organisationer känner ett äkta engagemang för skönlitteraturen och för värdet av ett ökat läsande. Ett centralombudskap innebär nämligen frivilliga åtaganden utöver vad det ordinarie yrkeslivet kräver. Ett centralombud ska ha ett boklager och även samordna beställningar från bokombud på arbetsplatser och i föreningslivet. En av de mest krävande arbetsuppgifterna för centralombuden är rekryteringen av dessa ombud. Centralombuden ordnar också träffar för information och erfarenhetsutbyte för de ombud som är verksamma inom regionen. I de fall ett studieförbund eller t ex facklig organisation står för centralombudskapet ordnas även bokombudsutbildningar i flera steg för att ge stimulans och kunskaper i ombudsarbetet. Ofta kombineras utbildningen med besök av författare eller framträdanden av annat slag som har litterär anknytning. En betydande ökning har efterhand skett på ombudssidan där drygt 70 centralombud verkar och samtliga försörjer ett stort antal bokombud med böcker. På de platser där centralombud ännu inte finns, har bokombuden direktkontakt med förlaget, får kontinuerlig information om utgivningen och beställer böckerna direkt från En bok för alla. Från En bok för alla arbetar vi fortlöpande med att täcka in de vita fläckarna, d v s att engagera centralombud i de områden där sådana saknas.

Bibliotek som återförsäljare

En annan form av ombudsverksamhet står biblioteken för. På många platser, i synnerhet där bokhandel saknas, fungerar biblioteket som återförsäljare för En bok för alla. Biblioteken har ingen skyldighet att rekrytera bokombud i samma omfattning som centralombuden, men kan i sina reguljära kontakter med skolor, förskolor etc, ge möjlighet för intresserade lärare och förskollärare att få se böckerna i En bok för alla på plats, och biblioteken har därigenom också möjlighet att samordna beställningar.

En bok för alla idag

Från och med den 1 januari 2008 drivs en bok för alla utan bidrag från staten. Denna förändring har tvingat förlaget till stora besparingar och förändringar av verksamheten, personal har fått sluta och bokpriserna har höjts. Ambitionen är dock densamma som förut, förlaget ska ge ut kvalitetslitteratur till låga priser och verka läsfrämjande.

En bok för alla lever vidare!

Regeringens beslut under hösten 2007 att dra in stödet till En bok för alla väckte stor uppmärksamhet och många protester från inte minst skol- och biblioteksvärlden. Kulturministern lät sig dock inte påverkas och från den 1 januari 2008 drivs En bok för alla utan det statliga stöd som sedan starten 1976 varit en viktig förutsättning för verksamheten. Nämligen att ”ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris” som uppdraget en gång formulerades.
Men förlagets utgivning och verksamhet finns fortfarande kvar. Utgivningen är inte lika omfattande som tidigare – under 2008 utkommer strax under 30 böcker mot tidigare år närmare 50. Priserna har naturligtvis höjts men ligger ändå väldigt lågt. Pocketböckerna kostar nu 40-45 kronor och bilderböckerna 50.
En bok för alla har fortfarande ambitionen att sprida läsande till nya grupper och miljöer och att stå för högsta möjliga kvalitet i utgivningen. Vi är övertygade om att En bok för alla fyller en viktig uppgift och gensvaret hittills tyder på att inte minst skolor och bibliotek runt om i landet delar den uppfattningen.

Ändrade ägarförhållanden

I mars 2009 sålde ABF och Studieförbundet Vuxenskolan sina ägarandelar i En bok för all AB till Föreningen Ordfront. Ordfront kom därigenom att äga 75 procent av aktierna i företaget. Föreningen En bok för allas vänner kvarstår som ägare med 25 procent av aktierna, samma andel som tidigare. En bok för alla samarbetar även i fortsättningen nära med ABF och Studieförbundet Vuxenskolan och båda organisationerna är representerade i En bok för allas styrelse.

Hans Erik Arleskär,
En bok för alla